DELAD VISION
Inger Ekdahl & Eric H Olson21 februari – 26 april 2015
Inger Ekdahl och Eric H Olson var ett framstående konstnärspar i kretsen kring Olle Baertling. De ställde senast ut tillsammans 1976 på Galerie Nordenhake i Malmö. Nästan fyrtio år senare gör Fullersta Gård en utställning där vi får ta del av Inger Ekdahls systematiska kompositioner och spontanistiska måleri i nära samklang med Eric H Olsons svartvita fotografier, matta färgbilder, måleri och optochromier.
Inger Ekdahl – Utan titel, 1990
Inger Ekdahl gjorde ett avgörande val när hon 1943 mötte Eric H Olson. Officersdottern från Ystad lämnade då tjänsten på ett advokatkontor i Stockholm och bestämde sig för ett bohemiskt liv utan fasta inkomster. Detta val var inte populärt hos hennes familj, så på väg upp till föräldrarna som då bodde i Umeå, gifte de sig i Sundsvall. I Stockholm bodde och arbetade de i ett stort tornrum vid Upplandsgatan, granne med LO-borgen. Därifrån blev de emellertid utkörda 1977, då Landsorganisationen i Sverige, LO köpte huset. Samma år flyttade de till Malmö där de kom att ha bostad och ateljé vid Smedjegatan tills Eric H Olson gick bort 1995.
Då gränserna öppnades efter krigsslutet inleddes makarnas målarresor, som först gick till Schweiz och Italien. Men från 1950 och flera årtionden framåt kom Paris att bli målet för långa sejourer. I den franska huvudstadens hektiska konstnärsvärld lämnade Inger Ekdahl det traditionella måleri som hon lärt av sina svenska lärare och tog starka intryck av kaféföreläsningar som hölls av kritikerna G V Gindertael och Michel Seuphor. Men den som ledde henne in på det spontanistiska måleriet, där hon kom att bli en av få svenska utövare, var den amerikanske läkaren och målaren Alcopley, som i sin tur hade inspirerats av Jackson Pollock.
Under åren i Paris, sent 1940- och tidigt 1950-tal, hörde paret till den internationella konkretismens inre krets. Hotellrummen blev Ekdahls ateljéer, där hon stänkte färg på pannåer och dukar, för att sälja dem vidare genom den legendariska galleristen Denise René, som hon och maken också umgicks med. Först hade de lärt känna den gamle kubisten Alfred Reth men snart kom de i kontakt med César Domela som då var en av frontfigurerna inom det abstrakta måleriet.
Inger Ekdahl, föddes 1922 i Ystad och avled 2014 i Malmö. Ekdahl studerade måleri vid Isaac Grünewalds och Otte Skölds Målarskolor i Stockholm, därefter hos André Lhote i Paris. Hon deltog i utställningar på Salon des Réalités Nouvelles åren 1950-1956 i Paris. Hon är numera representerad på Moderna Muséet i Stockholm, Linköpings Museum, Institut Tessin i Paris och Ystads Konstmuseum, som också erhöll hennes kvarlåtenskap i samband med hennes bortgång våren 2014.
Inger Ekdahl målade först i konkretistisk riktning och under Frankrikevistelsen främst i en informell tradition. Därefter följde geometriska kompositioner, ofta inriktade på optiska effekter. Mönstret bygger helt på en systematisk förflyttning av en rätvinklig mall. Själv benämnde hon målningarna som systematiska kompositioner, där färgeffekterna resulterar i optiska villor. Samma pigmentblandning används genomgående för den kulörta färgen medan gråskalan går i jämna steg från grått till svart. Att färgen ser lika mättad ut beror på mättnadsgraden i det intilliggande grå fältet, därav simultankontrasten.
De klart tredimensionella effekterna uppkommer således ur fördelningen mellan ljusa och mörka partier. Inger Ekdahl sökte ständigt nya uttryckssätt för måleriet och under 1970-talet började hennes bildspråk att förändras. Ibland växte fläckarna till rasterliknande färgspel, innan hon slutligen landade i att måla tålamodsprövande färgskalor, där kolorism och gråskalor successivt förändrades.
Eric H Olson – Kristallstruktur, 1981
Eric H Olson, föddes 1907 i Stockholm och avled 1995 i Malmö. Autodidakt målare, skulptör, designer, fotojournalist, arkitekt, spion och varietéartist. Han tillhör det fåtal svenska konstnärer som är internationellt välbekanta och finns representerad på Tate Gallery i London och MOMA i New York. Olson debuterade 1946 i Stockholm med landskapsmålningar på Konstsalongen Rålambshof.
Under 1950-talets början arbetade Eric H Olson med reliefer och använde material som metall, svartmålat trä och akrylglas. Han studerade också föremål i mikroskop och fotograferade kristaller, akrylglas och strukturer av fågelfjädrar. Vid dessa fotografiska undersökningar kom Olson i kontakt med ljusets polarisation och fann därmed ett sätt att utveckla det till ett konstnärligt uttrycksmedel. För att fenomenet ska bli synligt för det mänskliga ögat måste det kombineras med något dubbelbrytande material. Olson använde plastfolier som han monterade mellan glasskivor. Den här uppfinningen erhöll han 1958 patent på. Härigenom lyckades han åstadkomma noggrant komponerade färgmönster i ett genomskinligt material, vilket Professor Erik Ingelstam på Tekniska högskolan kom att uppkalla optochromi.
Den originelle Olson påverkade med all tydlighet Ekdahls systematiska kompositioner och i samma utsträckning kom den spontanistiska Ekdahl att influera Olson – Delad vision.
Utställningen har möjliggjorts genom lån av verk från Gösta Bergman, Lage Jonason och Galerie Nordenhake, Stockholm/Berlin.