OM BÖCKER

Det finns många utställningar som innehåller både konst och böcker. Vi vet att konst och litteratur inspirerar varandra. Konstverk som utgår från texter är inte ovanliga och inte heller texter som vill beskriva vad en konstnär redan har formulerat i bild. Inte sällan stöter man också på så kallade ”Artist’s book”, böcker som konstnärer gör utifrån sina konstnärskap och som ges ut i större eller mindre upplagor, också som unika exemplar.

fullersta-gard-om-bocker I utställningen Om Böcker är det emellertid själva boken som objekt som står i centrum och som utgångspunkt för konstverkens tillblivelse. Att konstnärer låter sig inspireras av böckers rikliga associationskraft kan vi förstå, liksom att det kan finnas en stark fascination inför det gamla uppslagsverkets slitna läderryggar. Däremot kanske vi mer sällan funderar över hur vardagens böcker, spridda omkring oss, ofta är utgångspunkt för estetiska betraktelser. I konstnärernas arbeten kan vi få syn på hur boken intar nya oväntade gestaltningar och belyser något fundamentalt i våra dagliga liv. Ett konstnärligt verk kan beskriva hur ett system i en bokhylla endast är något skenbart, hur textens svärta och illustrationer kan omvandlas till storslagna landskap, hur bokens pärm och sidor kan ta formen av ett böljande hav. Böcker ställs på längden eller staplas på höjden, stora, små, smala och tjocka. Med böckernas hjälp kan man bygga en värld.

Lika fascinerande som att tänka sig bokens förvandlingar, är bokens oföränderlighet. Allt sedan 1400-talet då den en gång började tryckas har boken sett ungefär likadan ut. Sedan dess har den genom århundraden spridits över världen och blivit en omistlig del av människors tillvaro. Inom arkitekturen finns ett omtalat påbud som säger att formen bör följa funktionen, form follows function. Vilket objekt utom boken lever bättre upp till ett sådant devis? I vår samtid finns därför stor anledning att fundera över boken funktion och roll in i framtiden. Vem vet om boken i sin bokhylla kommer att finnas annat än som ett musealt objekt bland datorskärmar och läsplattor.

I utställningen möter vi samtida konstnärer som i olika sammanhang tagit boken som utgångspunkt för sina konstnärliga gestaltningar. Hillevi Berglund använder handgripligen bokens blad och pärmar, river och bygger om dem till vackra reliefer och skulpturer i säregna formationer. Elisabeth Westerlund går lika handgripligt tillväga. Hon väver fram storslagna mönster och scenerier genom att sammanfoga remsor av strimlade boksidor, samtidigt som hon låter andra slingor av boktext trassla in sig i sig själv.

Bokens materialitet blir också synlig på ett poetiskt sätt i Sara Wallgrens arbeten. I antikvariat har konstnären hittat böcker med pappersark daterade långt tillbaka i tiden. På arken har hon sedan tecknat stjärnor som befinner sig på lika många ljusårs avstånd som pappret är gammalt. Det ger en vacker bild av hur både tiden, ljuset och litteraturen sprider kunskap och bildning.

Andra konstverk i utställningen är mer underfundiga i uttryck. I Dan Wolgers skulpturala ”assemblage” möter vi en gipsbyst med en jordglob utbytt mot ett huvud och i händerna en uppslagen kartbok. Det är en rolig bild av inte bara en blivande globetrotter, utan även över filosofiska dilemman och universella frågor som genom boken sätter tankarnas kraft i rörelse. Mer hemtama miljöer kan vi betrakta i Johannes Heldén väggskulpturer. Genom ett utsökt hantverk använder han böcker som byggstenar och bygger upp ett utsnitt ur ett samhälle i miniatyr. Där blandas förnimmelser ur både sagornas och realismens världar.

Utställningen innefattar även verk som lyfter fram bokens formspråk i ett konceptuellt ljus. Maria Hedlunds fotografiska diptyk Taken from Behind är två bilder som rättframt visar en bokhylla i naturlig storlek, avbildad i med- och motljus. Men det pågår något i bilderna som förbryllar och som har med både ljuset och ordningen att göra. Böckerna är uppställda med ryggen bortvänd från betraktaren och i en ordning som verkar spegelvänd. Tittar man noga finns emellertid ingen logisk struktur, det är som om fotografierna är tagna varken fram- eller bakifrån, och om böckernas innehåll får vi aldrig något veta.

Ett fascinerande verk som också förbryllar är Carl Hammouds surrealistiska målning av stolar och pappersark som flyger i luften. Vad som sker i bilden kan upplevas som ett mysterium. Från var kommer arken? Är det någon utanför bilden som river dem ur en bok, ett häfte? Konstnären har i tidigare målningar avbildat böcker med inträngande och surrealistisk skärpa. I dessa gestaltningar finns en febrig närvaro, något övertydligt och samtidigt diffust. I utställningens målning singlar pappersarken vackert ned över stolarna, men där finns ingen text. Det skulle kunna vara en vision över framtiden, där textens och bokens materialitet inte längre existerar. Låt oss hoppas att den visionen förblir just bara en häpnadsväckande bild